Om snus

För många år sedan levererade en bekant följande visdomsord:

“Att kyssa en karl utan snus är som att kyssa en spädkalv i arslet”

Öh, jag har fortfarande inte fattat sensmoralen i den. Om det finns nån. Smaklöst? Osmakligt? Jag ska inte fördjupa mig i någon analys.

Snus är inte ofarligt. Men om man snackar om listan med farliga saker som folk sätter i sig dagligen så hamnar det långt ner. Snus innehåller tobak, salt, ev konserveringsmedel och ev smaksättare. Tobak innehåller nikotin, ett beroendeframkallande ämne som i små mängder fungerar stimulerande och som i större mängder är giftigt. Tobak innehåller också nitrosaminer och det färdiga snuset varierande mängd av olika salter. Jag har aldrig hört om någon som blivit allvarligt nikotinförgiftad av snus, frånsett något alldeles för litet barn som lyckats hålla prillan kvar utan att spy så länge att det hunnit bli nikotinpåverkat. Och jag har aldrig hört talas om någon som dött av snusning eller fått cancer. Nitrosaminer är cancerogena. Det har man påvisat i laboratorieexperiment genom att utsätta råttor för höga doser av ämnet. Det framkallade tumörbildning. Snusa för guds skull inte mer än 750 kg om dan för då får du nästan säkert cancer!

Snusarens negativa påverkan på omgivningen, får väl anses försumbar. Fast det finns ju förstås gnällspikar överallt. Inget som inte ett rimligt mått av hänsyn kan rätta till.

Och det finns, mig veterligt märkväl, inga vetenskapliga bevis för påståendet att snusare är bättre människor. Men det värmer likförbannat!

Om man tillverkar sitt eget snus har man full kontroll över vad som hamnar under läppen. Det finns inga garantier för att det blir bättre eller mindre farligt snus än det man köper i butik. Men man bestämmer själv.

Under flera års tid köpte jag halvfabrikat från Bengt Sänds Snusfabrique. Det funkade jättebra. Man fick färdigjäst tobak av god kvalitet som man bara smaksatte med pottaska och aromer. Man slipper grovarbetet men har ändå känslan av att ha gjort det själv. Man har alltid snus hemma. Man kan variera sälta och smak.

Sedan slutade han som snusfabrikör, sålde verksamheten vidare och Whoopsie Daisy! så åkte priserna upp. En snabb check på nätet visade att andra inte höjt priserna i samma utsträckning, dessutom att det fanns fler alternativ än jag anat. Det blev lite av en väckarklocka, här och där kunde man köpa tobak i alla möjliga former och stadier av förädling. Och recept på egen beredning som innebar mer än att bara salta och smaksätta. Jag insåg att det finns ju många som håller på med det här.

Då bestämde jag mig. Jag gör det själv. Det ska väl inte vara så svårt? Det har ju odlats tobak i detta land under lång tid, klimatet duger och anledningen till att man slutade var väl främst sjunkande lönsamhet pga billigare import.

Det skall sägas med en gång, det är inte för att spara pengar som man gör det själv. Även om kostnaden är löjligt låg. I reda pengar får man vara beredd på att punga ut cirka 20 kronor för fröna, elkostnaden för att hålla ugnen på hundra grader i ett dygn och några kronor för lite salt och soda. I övrigt är det alternativkostnaderna; några timmars arbete med att torka och mala tobak, så/gro frön, sätta/sköta plantor, och några tiotals kvadratmeter jord som kunde ha använts till mer lukrativa grödor som opium eller saffran. Tråkigare kan man ha det än att sköta saker som växer. Det är en skoj och tillfredsställande hobby att göra sitt eget snus.

Många av uppgifterna nedan har jag fått av Kent Sänd i korrespondens och samtal (Tack Kent) och jag blev mycket stolt när han klassade ett smakprov av mitt första försök som gott och av god kommersiell kvalitet. Visst, det är inte direkt avancerad ingenjörskonst att göra snus men det finns fallgropar; tur att vi snusare vet att hålla tungan rätt i mun. I övrigt är det sammansatt av uppgifter från olika ställen på nätet och ur uppslagsböcker.

Ta inte mina recept och måttangivelser alltför strikt! Testa med mindre satser åt gången, t ex några hekto. Blir en sats för salt eller för hårt kryddad så kan den kompenseras med en sats med mindre mängd tillsatser osv. Tänk på att den torkade tobaken håller sig jättelänge i fuktsäker och aromtät förpackning. En beredd sats snus håller sig några månader i kylskåpet eller veckor om man har (för) lite konserverande ämnen. I frysen är det naturligtvis återigen tal om månader eller år. Experimentera. Jag har visserligen bara erfarenhet av en egen årsskörd men det blev många kilon och under åren tillsammans med tobak från andra källor har det gett många tillfällen att variera blandningarna och att korrigera misstag.

Jag tar gärna emot kommentarer och frågor på det som står här.

Lycka till!
/Lakris